Maaat.

Never work before breakfast; if you have to work before breakfast, eat your breakfast first.

- Josh Billings

Jag har namnsdag idag. Vad innebär en namnsdag förutom att få massa gratuleringar via facebook?

Ni vet väll att Québecs väder är bland det sjukaste jag har varit med om den senaste veckan? Samma ögonblick vi lämnade den luftkonditionerade byggnaden på flygplatsen fick vi en rejäl smäll på käften av 30 graders värme och 85% luftfuktighet. Nu, lite över en vecka senare, har luftfuktigheten sjunkit till skönare nivåer och max 20 graders värme. Om denna trend håller i sig fram till vintern kommer jag nog börja gråta.

Ett utlandsår bjuder på mycket utav det ena och det andra - och jag tänkte i detta inlägg ta upp det andra så nämner jag det ena vid ett senare tillfälle!

Det har blivit en hel del käk utomhus den senaste vecka - och vi svenskar har fortfarande svårt att förstå oss på en grej gällande resturangerna här... man får ta med egen alkohol! 

Här till höger dricker sällskapet vatten en fredagskväll på en viatnamesisk resturang - här var man tvungen att ta med eget och de serverade bara vatten eller mjölk... 

Om tycker detta är ett fascinerande koncept kan ni läsa mer här.

Det gör så stor skillnad att ha öppen dörr eller stängd dörr. Med stängd dörr kan man aktivt hålla sig borta från nya saker och därmed oftast spara pengar. Men öppen dörr kan vad som helst hända tror jag. 

Jag låg i sängen i förrgår och höll på med kursval som var segt och då går Kevin förbi i korridoren och frågar snabbt om jag vill hänga med till en vegetarisk resturang. Mitt moto för utlandsåret är "Aldrig Banga" så jag hade väll inte mycket till val - men vegetariskt? Jag gillar ju kött.

 Maten (läs: salladen) på Aux Vivres var dock bland det bästa jag varit med om.
Vår religion-och historialärare på gymnasiet, Mr. Olsen, fick elevernas lärarpris under motiveringen att lyckas få varenda naturare att vilja bli sammare och på ett liknande sätt vill jag hylla maten på  Aux Vivres som ett argument till varför alla borde bli vegeterianer!

Igår höll jag på med exakt samma sak när Sandrine och Kevin gick förbi och frågade om jag vill hänga med och handla lite frukt och käka på indisk resturang. Javisst.
Det resulterade i en cykeltur (utan fungerande bromsar) bland Montreals stora och små vägar till området Jean-Talon.

Jag anser att om man ska gå och äta på en indisk resturang för första gången så bör man göra det med en indier. Det är lätthänt som det var med Sandrine och Gwendal att man inte förstår sig på menyn och därför väljer man någon standard-meny som innehåller lite av allt och där alla får samma sak. Fel. Är man 2 - 3 personer så blir det bästa och billigaste att beställa en tallrik med ris, och sedan plockar man i stort sett lika många olika rätter som man är personer och delar med varandra. Naan kan man beställa när som helst och börja med bara några enstaka. Om ni märker under matens gång att ni behöver mer ris eller naan är det bara att hojta till så kommer de springande med det inom två minuter. Ris för en person räcker gott och väll till minst 2 ;).

 

Efter maten blev det frukt och grönsakshandel på något som kan beskrivas som hötorget gånger 10 i storlek och med 90% lägre ljudnivå - det vill säga, klockrent!