Wednesday, September 30, 2009

My 7,665th day.

I'm at an age when my back goes out more than I do.
- Phyllis Diller


Nu är jag 21 (7 665 dagar)... värst var läskigt att skriva det... men jag har bestämt mig för att vara 20 fram till fredag då vi kommer ha en fest hemma hos oss. Igår var riktigt mysigt:

 

1) Tjejerna (ni borde veta vilka jag syftar på vid det här laget) bjöd mig på en trevlig och färglad kinesisk lunch och efter det fick jag låtsas ha socker craving för att kunna njuta av dessert med dem också! Det bästa med tjejerna och när vi umgås är hur vi reflekterar över allt nytt vi upplever. Det är klart vi inte alltid håller med varandra men det finns många saker som jag har upplevt men som inte gått och tänkt på förrän nån av dem nämner det. T ex. hur vår föreläsare i produktionsekonomin bär på för höga hängeseln och ibland inte ens har gylfen uppdragen... det la tjejerna märke till på direkten under första föreläsningen :p


2) Eftermiddagen höll jag mig till mina plans att täcka de nya avsnitten av House, Heroes och How I Met Your Mother. Det regnade som in i tusan så det fanns inget skönare att göra!


3) Julien är en kompis till Gwendal (riktigt skön snubbe) och han och alla roomies (Gwen, Sandrine, jag och Theresa) hade en riktigt trevlig och rolig middag ihop med mycket skratt och några Tequila Sunrises var. Gwendal är asduktig på att göra såna - han får glasen att verkligen se ut som en soluppgång.


FEST!



Födelsedagsfesten på fredag kommer ha tema Sverige. Detta innebär att Sandrine vill klä ut sig till Anni-Frid (ABBA), Elin och Ullis funderar på Pippi, Porya har en Zlatan tröja, och jag saknar inspiration... idé någon? Jag har fixat en spellista med flera timmars svensk musik som jag hoppas störa andra med i några timmar och idag tänkte jag fixa lite gula och blåa färger till hemmet. 
Vad mer behövs för en riktig svensk fest?


Det var ändå rätt sjukt igår när jag försökte driva med Gwendal och Julien att ALLT i livet var svenskt och att svenskar var bäst på allt. Det började med att Gwen drog fram sina vodka flaska (för att visa att han redan var redo för fredagen!) som naturligtvis var Absolut. Jag påpekade det då. Sedan skulle han och Julien jobba lite ihop så de satte sig ner och Skypade med deras kollega. "Jaha, jag visste inte det var svenskt." Julien skrattar lite och några minuter senare tar han en break och går in på The Pirate Bay för att se om det finns något att ladda ner. "Va, är det också svenskt?!"

Sandrine håller på att laga middagen men vill ha lite musik i bakgrunden och hennes favoritband råkar vara The Cardigans, så hon sätter på det. Nu blir Julien upprörd, "Hur fan kan The Cardigans också vara svenskt!" Nu går han runt och grubblar på det och senare sätter vi oss ner vid bordet för att käka middag och han drar något i stil med, "Ja, jag antar att jag sitter vid ett svenskt bord också..." men denna gång får han le då Sandrine påpekar, "Nej nej, bordet har vi fått från en vän!". Glädjen varade dock inte länge förrän Gwendal flikar in, "... som köpte den från IKEA..."

Friday, September 25, 2009

Start - Finish

If the French were really intelligent, they’d speak English.
- Wilfred Sheed

Föreläsaren i projektledningskursen gick igår igenom aktiviteter, den kritiska vägen m.m. Bland annat pratade vi om tidigaste starttid, senaste starttid, tidigaste sluttid, senaste sluttid. Dessa har ju de universiella engelska förkortningar (ES, LS, EF, LF). Efter att ha förklarat begreppen vänder föreläsaren sig till de ca 40 pers i föreläsningssalen och ber någon som kan engelska uttala de engelska motsvarande fraserna som står på hans Powerpoint slide som han själv inte kan uttala.
Ingen universitetsstuderande student skulle frivilligt räcka upp handen för att läsa högt 4 meningar som står på tavlan... det gjorde man ju sist typ på mellanstadiet.


I alla fall står han där och upprepar frågan, "Är det ingen som kan engelska?". Max, som råkar sitter bakom mig, ler brett och slänger en hand på min axel och säger högt, "Vas-y Raoul!" (Kör på, Raoul) och nu har jag alla ögon på mig och föreläsaren tittar på mig och nickar. Utan något annat val börjar jag läsa långsamt och tydligt,
"Earliest Start Time.... Latest Start Time... Earliest Finish Time... Latest Finish Time."

Jag märker att alla tittar snett på mig och jag klandrar inte dem - jag tittade också snett på mig själv på insidan. Föreläsaren blev dock väldigt glad och sa, "Bon!" och fortsatte föreläsningen.


Det var första gången jag deltog/bidrog med något under lektion/föreläsning här... det var nog sista gången också :p

Thursday, September 24, 2009

Time

Time flies like an arrow. Fruit flies like a banana.
- Groucho Marx


Tiden går alldeles för fort! Jag har inte gjort något vettigt alls denna vecka och nu är det redan torsdag.
Jag läste dock att någon snodde en helikopter i sverige. Här har de skrivit om det som värsta Hollywood-dramat - väldigt spännande faktist :p.

Monday, September 21, 2009

The capital of Québec - Québec.

Daniel: Can't one of the neighbors drive the carpool? What about Mr. Kopek? 
Mrs. Miller: He's 88. 
Daniel: So he'll drive real slow.
Mrs. Miller: He's had three strokes. 
Daniel: But never while driving. 
- Carpool (1996)


I helgen har jag varit i Québec (staden) som är Québecs (provinsen) huvudstad. Grymt mysigt stad och helgen bjöd på väldigt vackra utsikter och dessutom insikter i Québec samhället men de orkar jag inte ta upp.

Utflykten var lite spontan då jag bestämde mig två dagar i förväg att jag skulle dra på fredag eftermiddagen. Efter alla artiklar jag hade läst på gymnasiet och högskolan om Covoiturage (samåkning) blev jag ändå lite överraskad när jag befann mig framför Allo Stops kontor som drev en samåkningsfirma. Det var verkligen lätt som en plätt och billigt som.. ehm... ja 121 kronor för att hitta och reservera en billist och betalning till billisten för att få åka med den 300km turen från Montreal till Québec. Sjukt bra!
Tur och retur (ca 600km) för 240kr... man blir ju nästan tårögd på hur underbart det låter!

Efter att ha kommit fram fredagkväll, planerades det för fullt för helgen över en öl. Theresa, som är en sann tyska, och jag konstaterade att vi var väldigt nöjda med den kanadensiska ölen. Månadens kanadensiska öl är: Boréale Rousse.
Det är förövrigt Theresa till höger på bilden och Emelie (fransyska) till vänster. Fast de uttalar namnet så kontsigt på franska att det låter som Imily.


Lördag morgon var vi uppe och hoppa tidigt för att hinna med hela dagen. Först skulle vi behöva få tag på vår hyrbil och vi kollade upp på hemsidan hur vi skulle ta oss dit hade de naturligtvis bara Hur du kör hit. Smart.
Första stoppet var Mont St. Anne (St. Anne berget) där vi körde en 2.5 timmars svettig vandring till toppen.


  Sista tjejen till höger är Jenna. Vid denna bild hade vi bara kommit halvvägs - jag som dock redan var nöjd över hur högt vi var. 

Nu har vi äntligen kommit upp och det bjöds på en fantastisk utsikt över Saint-Laurent floden som sträcker sig från Lake Ontario (en av Kanadas Great Lakes) till atlanten via Montreal och Québec.
 
Längst upp fick man även möjlighet att filosifera över det mesta i livet:


Näst på listan var ännu ett vattenfall - nämligen Chute Montmorency som är hela 30m högre än Niagarafallen! Den var otroligt vacker och till skillnaden från Niagarafallen så fick man se detta vattenfall från massor av olika perspektiv. Blev några fina bilder!




"Denna bild är tagen rakt uppifrån, så man ser rakt ner för det 85m höga vattenfallet."


"No pot of gold at the end of that rainbow."



Efter en snabb tur runt Île d'Orleans fick vi med oss en bild på hur jag vill att min framtida brevlåda + ingång ska se ut - rätt så sött.




Solen gick ner tidigt och kvällen avslutades men en båttur och nattutsikt över Vieux-Québec (Gamla Stan).




Förövrigt är det just Vieux-Québec som är mest trogen till sina franska/Europeiska rötter... jag avslutar med några bilder från Söndagen ^^.






Friday, September 18, 2009

Toronto & Niagarafallen

The tree which moves some to tears of joy is in the eyes of others only a green thing that stands in the way. Some see nature all ridicule and deformity . . . and some scarce see nature at all. But to the eyes of the man of imagination, nature is imagination itself.
- William Blake



Jag gjorde misstaget att ställa mobilen på silent-mode (= vibrator) och när klockan ringde imorse så väcktes jag inte... lite synd, missade nämligen en lab under morgonen men fick veta rätt omgående att jag fortfarande kan lämna in mina labbuppgifter innan imorgon så det löser sig! Vad gör man då med den oförutsägbara fritiden man plötsligt har fått? Skriva om Toronto-getaway såklart!

Förförra helgen packade jag, Elin och Ullis väskorna (tjejerna imponerades med den pyttelilla ryggsäcken à 1kg som jag hade med mig - behöver man mer?) och körde ner i en finfin röd Chrysler till Ontario-provinsen. Det höll på att strula dagen innan då det visade sig att Avis krävde oss på internationella körkort men efter ett samtal från mig där jag förklarade deras egna företagspolicy om hur svenska körkort är giltiga i Kanada så löste det sig med ^^. 

 
  Det skulle bli en 5-timmars biltur och runt halvvägs stannade vi utanför Kingston för att spana in de kända Thousand Islands (ja dressingen kanske kommer härifrån?) och käka lite lunch. Två anmärkningsvärda saker hände vid lunchen: 1 - Jag beställde en Bud Light Lime och jädrar, bland de härligaste smakarna jag har varit med om hittils. 2 - En äldre man förlorade i stort sett medvetandet och ambulans och brandkår var där för att behålla honom vid liv. Det förstörde lunchstämningen lite grann såklart men som tur nog andades han fortfarande när han skulle föras till sjukhuset och kunde då till och med prata på egen hand som tydde på att han skulle klara sig. Jag fick senare höra att restaurangen väldigt nära på att ändra sin slogan till, "Eat your last meal with us, we'll see to it!".

För att skära ner på kostnaderna bodde vi hos min farbror + familj i Toronto. Det var väldigt kul för mig att få träffa dem igen efter så många år och särskilt att få hänga med kusinerna Gagan och Tarun. Tjejerna hade väldigt trevligt de med den kulturella upplevelsen av indisk gästfrihet och mat.

På lördag blev det en hel dag i Toronto!



CN Tower: Vi gjorde det tuffa med att lägga sig ansikte ner på glasgolvet. Jag tror att syreförsörjningen till hjärnan inte var optimal vid den höga höjden då när jag ser på bilderna nu fattar jag inte att jag ens vågade... Det skulle ta över 9 sekunder att falla ner till marken från den höjden, hur många tankar hinner man tänka på den tiden och vad tänker man på?



Ontario-provinsen är officiellt tvåspråkigt (Engelska och Franska) så till exempel står det Exit/Sortie på utfarterna längs motorvägen men ingen skulle påstå att Toronto-befolkningen verkligen kan franska. Gagan berättade att han endast kunde ordet Bonjour och då har han ändå läst franska i ca 10 år som alla andra elever i Kanada. Hemligheten var Google Translate / Yahoo Babelfish som översätter meningar online. Jag började reflektera över hur Québec lyckas hålla sin franska anda och tänker man efter så är det inte så konstigt. Québecs befolkning är lika stort som Sverige, det finns en Language Police som ser till att allt som skyltas i Montreal, skyltas på franska, och sen har jag träffat, på en månad, 85% fransman och 15% Québecare. Fransmännen håller nog språket vid liv här...


Dagen fortsatte med att Gagan tog oss till Toronto Park Islands, typ Hagaparken i Stockholm fast på en ö precis utanför Downtown. Vi tog färjan över och det var riktigt mysigt! Det roliga var att Gagan hade helt glömt bort att Park Islands fanns till vi stod uppe i CN Tower och jag pekade på ö:n och frågade, "What's that?"




Vid lunchtid bestämmer vi oss för att käka hamburgare och kulturkrock 1: Tjejerna beställer en hamburgare och får två feta köttbitar på sina hamburgare. Jag som var hungrig hade beställt två hamburgare innan och fått totalt fyra kollosala köttbitar på mina hamburgare. Hur beställer man då en hamburgare med en köttbit?


Ullis trodde inte sina ögon när hon såg mig trycka ner båda två. Vi bjöds dessutom på en härlig flygshow som vid vissa tillfällen innebar fighter planes några 50-meter ovanför våra huvuden. Högljutt som tusan och visst var man döv i ett bra tag efteråt.


Dagen avslutades på en av Torontos största Shopping Malls där jag hittade billiga gympaskor. Dessutom visade det sig att HM är ett lyxmärke här i Nordamerika och att Converse skor bara kostar någon hundralapp... Allt är verkligen tvärtom här borta!


På söndagen körde vi ner mot Niagarafallen men stannade längs vägen på Magnotta Winery som bjöd på en gratis entimmes tur och visning som täckte allt från vindruvor till färdig vinflaska i hyllan. Det blev totalt fyra spännande berättelser om Vitt och rött vin, mousserande och Ontarios absolut mest lyxiga Isvin (Ice Wine). Då trycker man ur saften ur frusna vindruvorna och sockerhalten är därmed väldigt mycket höga. Vi fick smaka på det och visst var det gott. Jag är ingen stor fan av desertvin allmänt men Ice Wine skulle jag definitivt kunna tänka mig ha i hyllan.


Nästa stopp blev runt 5-tiden (Indisk: sen lunch, Svensk: tidig middag/middag) i staden Niagara-On-The-Lake. Stan är känd som storproducent av vin i Ontario-provinsen med massor av vingårdar runtomkring. Visst var det mysigt!






Någon timme söderut låg staden Niagara Falls. Lite roligt att Ullis och Elin förväntade sig ett avlägsen och avskild från civilisation vattenfall och välkomnades av en mini-Las Vegas! Det var ju dock inte så konstigt när man tänker efter och medan Ullis letade parkering sprang jag och Elin någon kilometer bort från fallen för att hoppa på nästsista båtturen av Maid of the Mist som tog oss på en härlig och blöt tur fram ändra fram till fallen. Det blev ju inga bra bilder tätt inpå så ni för nöja er med en bild lite längre ifrån!




Efter solen hade gått ner tändes fallen med regnbågsfärger och den utlovade fyrverkishowen kl22 på söndagar blev inte av till alla åskådarnas stora besvikelse så vi körde hem till Toronto då! Som tur nog hade vi fått låna farbrors GPS och när motorvägen var stillastående på vägen hem så körde vi av och lät GPSen orientera oss hem. Jag och Elin (som hade lovat Ullis att vara vakna hela vägen hem så att hon inte skulle känna sig sömnig bakom ratten) fick oss någon timmes härlig sömn i bilen =) Haha. 






Wednesday, September 16, 2009

Salma

Fischers Fritze fischt frische Fische;
Frische Fische fischt Fischers Fritze.
- German Tongue-Twister

Jag hittade äntligen ett trevligt gym i närheten av McGill som verkar ha allt jag behöver + lite till. För 2200 kr i 8 månader får jag: Träna i gymmet, gå på alla pass (inkl. Spinning), boka tennis och squashbana, inte behöva ta med mig handduk - man får två varje gång man ska träna, åtkomst till utomhuspoolen som är värmd till 30 grader ÅRET RUNT, jacuzzi och bastu. Sedan lyckades jag förhandla till mig så jag kan frysa kortet i upp till 2v under julen om jag så skulle behöva det ^^.

Jag var i alla fall väldigt nöjd efter gårdagens träning och begav mig bort mot Sherbrooke-stationen för att ta tåget hem. På vägen såg jag glassbaren som Gwendal och Sandrine extraknäcker hos på vardagskvällarna så jag tittade in snabbt för att bara säga hej. 20 minuter senare lämnar jag ställer efter att ha blivit bjuden på glass och en bananchoklad crêpe! Helt insanely god. Kathleen (från Linköping) har ett grovt uttryck på hur man beskriver såna goda saker men det kan jag inte skriva här :p

Kvällen avslutades hemma med att hela lägenheten bjöd på Tongue-Twisters på sina språk. Theresa tog ju lätt hem priset med ovanstående som handlar om fiskaren Fritze.

Om 45min ska jag befinna mig på skolan för att köra en labförberedelse med min labbpartner Salma - en 18-årig tjej från Marocko. Hon är jättetrevlig och så men jag kanske inte är den ultimata labpartnern för just henne. Första gången vi labbade var det ca en 15-minuters introduktion som jag inte förstod ett skit utav. Vi börjar i alla fall labba och hon börjar klaga på att hon inte förstår nåt i kursen (jag känner knappt henne) - men jag tvingas påminna henne att vi precis har dragit igång och det är inte så konstigt och sedan ber jag henne förklara en eller två meningar i labförberedelsen. Hon har ju i alla fall hört och förstått allt som labhandledaren snackade om i en kvart. På MSN (chattprogram) senare, när vi ska bestämma tid för nästa labförberedelse (som är idag) börjar hon helt plötsligt klaga om att kursen är svår och att hon inte förstår något, och hon inte vet hur hon ska klara den. Hon säger detta till mig, en utbytesstudent som inte ens bemästrar språket, som saknar förkunskapskraven i flera kurser och måste samtidigt kämpa med att förstå hennes sjuka slang-användande på MSN. Till slut är det alltså JAG som lugnar ner henne (på franska) och får henne att inse att allt kommer att lösa sig - och att kurserna kommer att lösa sig. Det kändes ju verkligen snopet :p

Sunday, September 13, 2009

Kött!

Much meat, much malady.
- Thomas Fuller

Igår skulle jag och Theresa (tyskan som bor här) laga lasagne ihop till en middag med hennes vänner. Vi skulle bli mellan 5 - 8 så vi beslöt oss att laga två lasagn...or?

Hur som helst gick vi bort till mataffären och köpte allt vi skulle ha. En fruktansvärd trevlig överraskning var när vi skulle köpa köttfärs och vi stirrade på etiketten i några minuter för att se om det verkligen stämde... ja, 1.3kg köttfärs för 26 svenska kronor. Då visste man att det skulle bli en bra kväll!